Jag börjar denna nya dag med ett väldigt rent öga.
Jag visste inte att jag hade något "problem" med mitt öga eller att det på något vis var speciellt smutsigt innan.
Men när jag vaknade, satt redan den runda lilla hunden och väntade, precis framför mitt ansikte och iakttog mig, på det sätt bara en väldigt bestämd liten valp med en mycket viktig uppgift framför sig, kan göra...
När hon såg att jag vaknade ryckte det till i hennes lilla kropp och den korta svansen slog glatt några slag i madrassen.
Så började hon. Med omsorg började hon tvätta ovan nyss nämna öga. Hon tvättade. Tittade. Luktade. Tvättade igen. Luktade. Tvättade. Tittade igen... och så där höll hon på en god stund. I många minuter.
Med en noggrannhet och vänlighet som lyste lika starkt som den stigande morgonsolen utanför fönstret renade hon mitt ena öga.
Med ett allvar som om det var denna enda handling som var syftet med hela hennes existens, så renade hon mitt öga.
Lika plötsligt som det hela hade börjat, tog det så slut. En sista gång såg hon nöjd på sitt förrättade värv. Sen lade den lilla sig ner, suckade djupt och i form av en porös kringla somnade hon om.
Och Jag?
Jag vet inte vad jag ska göra av dagen än.
Men jag börjar den med ett väldigt rent öga...
Kanske ser jag då allt lite klarare idag.
// Kiin
